VISSTE NI ATT??
Många sällsamma saker har inträffat i Väckelsång under åren. Både trevliga, otrevliga och rent av mystiska händelser.
Här kommer ett litet axplock från de senaste 40 åren:

FÅNGADE VÄTTE PÅ BILD?
En av världens mest berömda bilder togs i trakterna av Väckelsång på 1980-talet. Den sägs föreställa en vätte som sitter på en stenmur, åtminstone enligt fotografen.
Fotot, som är tämligen suddigt, har publicerats flitigt såväl i tidningar som på nätet.
Bilden är omdiskuterad. De som tror på naturväsen vill gärna se en vätte medan skeptikerna snarare är inne på teorin om att det är en liten flicka i jeans och luva som sitter på stenmuren. Fotografen, en av Väckelsångs profiler, är död sedan många år men fotot finns återgivet i både böcker och på nätet, så döm själva!

VACKRASTE ORTSNAMNET
I en tävling om Sveriges vackraste ortsnamn kom Väckelsång på en mycket hedrande andraplats. Enbart slagen av Morgogåva i Uppland.

KÄNDIS KÖRDE AV VÄGEN

Martin Ljung, en av Sveriges berömdaste komiker, körde av vägen i Väckelsång.
Olyckan blev en så stor nyhet att den hamnade på Kvällspostens löpsedel.
För de som till äventyrs inte minns den långa och gänglige Martin Ljung så var han en av Povel Ramels kompanjoner. Han är känd för rollkaraktärer som Fingal Olsson och Rock-Fnykis.
En annan klassiker är sketchen Gubben i lådan som han gjorde tillsammans med Hans Alfredsson.
Martin Ljung var en megakändis och när han en dag, någon gång i skarven mellan 70- och 80-talet, for av riksväg 27 och hamnade i en villaträdgård i södra Väckelsång så blev det en riksnyhet och innebar att Väckelsång hamnade på löpsedlarna.
Martin Ljung sägs för övrigt ha klarat helskinnad från olyckan.

SPEKTAKULÄRT BANKRÅN
På den tiden när orter som Väckelsång hade egen bank så förekom även bankrån.
Ett spektakulärt sådant inträffade i Väckelsång i juni 1993. Då skedde en så kallad rififikupp. Lokalen intill banken stod sedan länge tom och rånarna utgav sig för att vara spekulanter på den. De lyckades därmed få ut ritningar på hela fastigheten. Därefter tog de sig nattetid in i den tomma lokalen, borrade sig via innertaket in i banklokalen och inväntade bankpersonalen på morgonen.
Personalen övermannades och de förslagna rånarna fick med sig en ansenlig summa pengar. Trots all planering så skulle de likväl åka fast.
En av orsakerna till att de kunde gripas sägs ha varit att flickvännen till en av rånarna inte kunde hålla nerverna i styr. Flickvännen kände till rånplanerna i förväg. Under själva råndagen blev hon så fruktansvärt nervös att hon körde upp från Malmö till Väckelsång för att kolla utgången. Efter rånet körde hon fram och tillbaka på riksväg 27 för att följa utvecklingen och försäkra sig om att hennes pojkvän inte åkt fast.
När polisen efteråt kontrollerade alla som stoppats i kontrollerna kunde de konstatera att den här kvinnan varit misstänkt flitigt förekommande på vägen.
En närmare granskning visade dessutom att hon hade ett förhållande med en man som tidigare dömts för bankrån. Detta blev genombrottet i utredningen och resulterade så småningom i att hela ligan kunde gripas.
Om förhållandet mellan rånaren och kvinnan höll framgår inte av historien.

UFO-MYSTERIET I VÄCKELSÅNG
Natten till den 3 februari 1984 blev Ante Jonsson stannad, jagad och upplockad av ett UFO vid Uråsa vägskäl strax efter Styragården. Åtminstone enligt egen uppgift.
Ante Jonsson hittades kallsvettig och avsvimmad i sin bil vid vägkanten och när han så småningom återfått medvetandet började han berätta en minst sagt märklig historia som bland annat innefattade kontakt med rymdvarelser och resor med UFO-skepp.
Skeptikerna var förstås många men Ante stod på sig och skrev tillsammans med Sune Hjorth boken Fantastiska resor med UFO, Besök hos utomjordiska civilisationer.

Ante Jonsson är idag en av Sveriges mest kända kontakt-fall och har uppmärksammats av Sveriges främsta UFO-expert Claes Svahn.
Vad som verkligen hände den där vinterdagen 1984 är förstås omdiskuterat. Många teorier har lanserats genom åren. Närheten till dåvarande militärflygplatsen i Uråsa har bidragit till spekulationerna. En annan intressant detalj i sammanhanget är att det förekom fler UFO-observationer kring Väckelsång vid just den här tidpunkten, vilket fick tidningen Kronobergaren att ha rubrikren: VAD HÄNDER I VÄCKELSÅNG?

David Färdigh

Den 26 januari samlades ett tiotal personer på Hembygdsgården för att diskutera utgivning av en ny hembygdsbok. Det är tio år sedan den senaste utkom. Ett femtontal personer har lämnat in bidrag, några har lämnat in flera. Men, det finns plats för ytterligare bidrag. Så vässa pennan och skriv!

Nästa möte: 16 mars, kl 19.00

Manusstopp: 1 april 2015

Ni som ännu inte skickat in manus och ni som skickat in manus på papper ombeds vänligen att skicka en digital kopia till: vsang.hembygd@gmail.com

Den lustige uppfinnaren från Sundbyberg gör sig påmind när jag traskar runt i Väckelsångs skogar. Många stenar har människor genom århundraden hackat fram, lyft, flyttat och lagt på annat ställe. Jag tänker inte bara på odlingsröset i Ekeryd, som pekats ut som kanske Sveriges största, utan på alla dessa stenar som lagts upp i små som stora odlingsrösen, i gravrösen, i stenmurar, på stentippar och även på de rösen som stenkrossen omkring förrförra sekelskiftet tuggade i sig och omvandlade till väggrus.

Som de flesta sockenbor känner till ligger det ett delvis bevarat hedniskt gravfält mellan hembygdsgården och kyrkogården i Väckelsång. Notiser ur arkiv och litteratur ger oss kunskap om den plundring och ödeläggelse delar av gravfältet utsatts för under de drygt senaste hundrafemtio åren. Med kännedom om hur hedniska gravfält brukade anläggas ges möjlighet att spekulera i hur stort gravfältet var när det var som störst, liksom vad det eventuellt representerade. Det finns också utrymme för att diskutera under hur lång tid som gravfältet användes.

Torpare har funnits sedan medeltiden. De växte kraftigt i antal efter en nedgång i samband med missväxtsåren i slutet av 1600-talet. Vid mitten av 1800-talet, i samband med nya missväxtsår, emigration, industrialisering och inflyttning till städerna började antalet torpare sjunka för att i början av 1900-talet praktiskt taget helt försvinna. En stor del av torparna arrenderade sina torp av markägaren och betalade arrende i form av dagsverken på huvudgården.

Under våren genomförde Väckelsångs hembygdsförening, genom Lars-Erik Englund och Arne Eriksson, en fältkontroll av källor som är upptagna i Länsstyrelsens källregister. I tidskriften ”I Värend och Sunnerbo” (nr 2, 2010) uppmanade Hembygdsförbundets ordförande, Kjell Gustafsson, länets hembygdsföreningar att göra om den inventering som gjordes för ca 20 år sedan. Syftet var att få grepp om hur många källor som eventuellt kom till skada under och efter stormarna Gudrun och Per. Älvakällan i Boaryd. Foto: Lars-Erik Englund.

”AXEL EKMAN”
Ja, så kallas träskulpturen som står stadigt på post utanför Björkeborg. Namnet kommer från upphovsmannen Karl-Gustav Axelsson (Axel) och trämaterialet (Ek-man). Träskulpturen Axel Ekman är en imponerande uppvisning i vad man kan åstadkomma med trä och har med åren blivit något av en beskyddare av Björkeborg.

Hembygdsföreningen håller för närvarande på att inventera källorna i socknen. I Länsstyrelsens källregister har 14 källor antecknats enligt följande: Fastighet/Namn Väckelsång, Skullagård 16:11 /Skullakällan Östad 1:9, Bondegård /Dahla källa Lidhems säteri, Line 7:1 /Hanahögskällan Fiskestad 2:4, Makagård /? Björkeryds by [?] /? Lidhems säteri, Line 7:1 /Holken på Bonnaberget Väckelsång 9:19, Södregården [?] /Quistakällan Väckelsång 7:7 /Bengtsgårdskällan Line 7:1 /? Botahult 4:1 /? Boaryd 1:13 /Älvakällan Möckleryd 3:5 /Älvakällan Östad 9:3, Smedsgård /Bomans källa Fiskestad 1:9, Krokagård /Petter-Ahlakällan Det är lite oklart var några av dessa källor ligger (de med [?] efter fastighetsnamnet). Som framgår av ovanstående tabell så känner jag inte namnen på fyra av källorna. Tabellen är heller inte komplett. En källa, Getakällan i Möckleryd, omtalas i äldre litteratur. Det finns troligen flera. Dessa källor har inte något ekonomiskt intresse längre men de har ett kultur- och lokalhistoriskt intresse, som det är värt att ta vara på. Jag skulle behöva få hjälp med att reda ut frågetecknen ovan? Du som känner till flera källor än de ovan nämnda hör av dig till Lars-Erik Englund, Dackegatan 16, tel 0470-331 60, 0709-17 94 17.

Bertil Blomkvists hus som stod där servicehuset nu står.
Lustigt att man behöver riva hus i Väckelsång,som inte är trångt.

Inskickad av Åke Sandberg

Gunnar Bäckström Nässjö har lagt upp bilder från Väckelsång nya och gamla.
Klicka här för att se mera.

MC-KOSSAN SEDERMERA ARLAKOSSAN, VÄCKELSÅNG

Mjölkcentralen hade flera olika symboler som skyddsmärke, t.ex. flickan och kon, men i mitten av 1940-talet fick Mjölkcentralens dåvarande reklamman Karl Thunberg idén att renodla varumärket till en träkossa. Uppdraget att utforma den gick till en reklamtecknare som hette Sten Calding, det var efter hans riktlinjer som Väckelsång kom in i bilden. En mjölkbedömmare vid namn Tage Axelsson blev kontaktman mellan Mjölkcentralen och fabriken Lek i Trä i Väckelsång som hade startats av tre bröder, vilken den ene var Erik Bojs, känd radioröst i Kalmar samt en otrolig snabbtecknare. Där tillverkades kossan i serier om 5000 åt gången, den kunde köpas för tre kronor på mejerierna, men idag betingar kossan ett pris på 400-500 kronor på auktioner.

Som reporter för Väckelsång.se skall jag intervjua några personer som var vittne till olyckan, Olyckan som inträffade den 5 oktober i den branta backen vid Norragård,Isac Ringius 6 år sonson till ägaren på Norragård såg hur drottningens vagn sjönk ned i en grop, hästarna ryckte till och den främre axeln gick av. Drängen Oskar säger att vagnen skall repareras på gården. Eftersom MIGsvetsen inte är uppfunnen skall axeln smidas ihop på gårdens smedja.

Lars-Erik Englund

En rad ortnamnsforskare har försökt tyda och förklara socken- och byanamnet Väckelsång. Man har tolkat namnet i två delar, förled och efterled utifrån stavningen i medeltida dokument. Flest förespråkare har följande tolkning. Vekul (eller vekil) betyder ’den vikna’ i betydelsen krokig. Ång betyder ’något som är trångt’. Lägger man samman förled och efterled får man ’det trånga stället vid den krokiga sjön’.

I socknen finns också namnen Väcklingeö och Väcklingevik. Enligt en tolkning är väcklingar ’de som bor vid sjön Veckeln’. Var denna förmodade sjö låg någonstans råder det delade meningar om men sannolikt ska man söka den väster om kyrkbyn. Hemmanet Väcklingeö, som omtalas i en skriftlig källa från 1540, ger en fingervisning om var den kan ha legat. Troligen försvann sjön till stora delar långt innan sjösänkningar och utdikningar inleddes omkring år 1850. Enligt häradskartan från 1663 fanns det ingen sjö runt Vecklingeö vid den tiden, men de stora myrarna i närområde kan ha varit vikar av sjön. Öjasjön och kanske även Agnasjön och Gölen kan tidigare ha ingått i en större sjö. Om detta antagande stämmer kan sjön Veckeln ha varit ungefär lika stor som Fiskestadsjön är idag.

Referenser

F. Jönsson, 1988. Ortnamn i Kronobergs län.

S. Strandberg, 1978. By-och sockennamnet Väckelsång. I Väckelsång – kyrkan och bygden.

Högsta punkt på Väcklinge ö 20090826

Spår av byggnader på Väcklinge ö