Skip to Content

Vill du veta mer om Väckelsång?

Då har du kommit rätt. Här har vi tänkt samla information om Väckelsång då och nu. Alla är dock välkomna med material. Klicka här

Lite om Fiskestad byalag

Fiskestad Byalag är en ideell  förening som har anor långt tillbaka i tiden men som ombildades 1995. Föreningen har i sina stadgar inskrivit att den ska förvalta Sandgårdslandets bad och båtplats samt verka för att bevara kultur och sammanhållningen inom Fiskestad by.

För detta ändamål förbättrar vi årligen både båtplats, badplats och grönytan runt omkring så att alla kan ta med sin fikakorg och sitta och koppla av i den fina omgivningen, där finns även tillgång till 2 grillar .

Första fredagen i Augusti anordnar föreningen en grillkväll för alla med mat och dryck och lite jippo där Hästskokastningen har blivit väldigt omtyckt.

Kontaktpersoner:
Birgit Møller Nielsen tel nr 0470-33233 (kassör)
Kontaktas om det finns några frågor

Åke Mack Persson tel nr 0470-33133 eller 070-3181086.
Kontaktas ang båtplatsfrågor

Berit Mansten Gustavsson
Conny Davidsson
Karin Brotke
Peter Axelsson   

   

Lite kåseri om Väckelsång

VISSTE NI ATT??
Många sällsamma saker har inträffat i Väckelsång under åren. Både trevliga, otrevliga och rent av mystiska händelser.
Här kommer ett litet axplock från de senaste 40 åren:


FÅNGADE VÄTTE PÅ BILD?
En av världens mest berömda bilder togs i trakterna av Väckelsång på 1980-talet. Den sägs föreställa en vätte som sitter på en stenmur, åtminstone enligt fotografen.
Fotot, som är tämligen suddigt, har publicerats flitigt såväl i tidningar som på nätet.
Bilden är omdiskuterad. De som tror på naturväsen vill gärna se en vätte medan skeptikerna snarare är inne på teorin om att det är en liten flicka i jeans och luva som sitter på stenmuren. Fotografen, en av Väckelsångs profiler, är död sedan många år men fotot finns återgivet i både böcker och på nätet, så döm själva!

 

VACKRASTE ORTSNAMNET
I en tävling om Sveriges vackraste ortsnamn kom Väckelsång på en mycket hedrande andraplats. Enbart slagen av Morgogåva i Uppland.

 

KÄNDIS KÖRDE AV VÄGEN



Martin Ljung, en av Sveriges berömdaste komiker, körde av vägen i Väckelsång.
Olyckan blev en så stor nyhet att den hamnade på Kvällspostens löpsedel.
För de som till äventyrs inte minns den långa och gänglige Martin Ljung så var han en av Povel Ramels kompanjoner. Han är känd för rollkaraktärer som Fingal Olsson och Rock-Fnykis.
En annan klassiker är sketchen Gubben i lådan som han gjorde tillsammans med Hans Alfredsson.
Martin Ljung var en megakändis och när han en dag, någon gång i skarven mellan 70- och 80-talet, for av riksväg 27 och hamnade i en villaträdgård i södra Väckelsång så blev det en riksnyhet och innebar att Väckelsång hamnade på löpsedlarna.
Martin Ljung sägs för övrigt ha klarat helskinnad från olyckan.

 

SPEKTAKULÄRT BANKRÅN
På den tiden när orter som Väckelsång hade egen bank så förekom även bankrån.
Ett spektakulärt sådant inträffade i Väckelsång i juni 1993. Då skedde en så kallad rififikupp. Lokalen intill banken stod sedan länge tom och rånarna utgav sig för att vara spekulanter på den. De lyckades därmed få ut ritningar på hela fastigheten. Därefter tog de sig nattetid in i den tomma lokalen, borrade sig via innertaket in i banklokalen och inväntade bankpersonalen på morgonen.
Personalen övermannades och de förslagna rånarna fick med sig en ansenlig summa pengar. Trots all planering så skulle de likväl åka fast.
En av orsakerna till att de kunde gripas sägs ha varit att flickvännen till en av rånarna inte kunde hålla nerverna i styr. Flickvännen kände till rånplanerna i förväg. Under själva råndagen blev hon så fruktansvärt nervös att hon körde upp från Malmö till Väckelsång för att kolla utgången. Efter rånet körde hon fram och tillbaka på riksväg 27 för att följa utvecklingen och försäkra sig om att hennes pojkvän inte åkt fast.
När polisen efteråt kontrollerade alla som stoppats i kontrollerna kunde de konstatera att den här kvinnan varit misstänkt flitigt förekommande på vägen.
En närmare granskning visade dessutom att hon hade ett förhållande med en man som tidigare dömts för bankrån. Detta blev genombrottet i utredningen och resulterade så småningom i att hela ligan kunde gripas.
Om förhållandet mellan rånaren och kvinnan höll framgår inte av historien.

 

UFO-MYSTERIET I VÄCKELSÅNG
Natten till den 3 februari 1984 blev Ante Jonsson stannad, jagad och upplockad av ett UFO vid Uråsa vägskäl strax efter Styragården. Åtminstone enligt egen uppgift.
Ante Jonsson hittades kallsvettig och avsvimmad i sin bil vid vägkanten och när han så småningom återfått medvetandet började han berätta en minst sagt märklig historia som bland annat innefattade kontakt med rymdvarelser och resor med UFO-skepp.
Skeptikerna var förstås många men Ante stod på sig och skrev tillsammans med Sune Hjorth boken Fantastiska resor med UFO, Besök hos utomjordiska civilisationer.

Ante Jonsson är idag en av Sveriges mest kända kontakt-fall och har uppmärksammats av Sveriges främsta UFO-expert Claes Svahn.
Vad som verkligen hände den där vinterdagen 1984 är förstås omdiskuterat. Många teorier har lanserats genom åren. Närheten till dåvarande militärflygplatsen i Uråsa har bidragit till spekulationerna. En annan intressant detalj i sammanhanget är att det förekom fler UFO-observationer kring Väckelsång vid just den här tidpunkten, vilket fick tidningen Kronobergaren att ha rubrikren: VAD HÄNDER I VÄCKELSÅNG?

David Färdigh

Styragårdens aktiviteter under Tingsryds konst och hembygdsrunda 2016

Styragårdens aktiviter under Helgen 3:e till 4:e sep 2016. Kl, 10 till 18

Stort Loppis hos Kerstin och Sven-Erik,

Bilutställning av Mustage Racing. 3 sep

Teknik utställning Kameror och bandspelare med Rockn Roll tema

Birgittas Ostkakekafe "som den ystades för 100 år sen"

Konstutställning av Fröken H

Trädgårdskonst.

MM 

Upptaktsmötet

Den 26 januari samlades ett tiotal personer på Hembygdsgården för att diskutera utgivning av en ny hembygdsbok. Det är tio år sedan den senaste utkom. Ett femtontal personer har lämnat in bidrag, några har lämnat in flera. Men, det finns plats för ytterligare bidrag. Så vässa pennan och skriv!

Nästa möte: 16 mars, kl 19.00

Manusstopp: 1 april 2015

Ni som ännu inte skickat in manus och ni som skickat in manus på papper ombeds vänligen att skicka en digital kopia till: vsang.hembygd@gmail.com

Upprop!

Till alla som är intresserade av Väckelsångs socken förr och nu.

Hembygdsföreningen planerar att ge ut en ny bok om Väckelsång. Du inbjuds skriva om både smått och stort, kort och långt. Du kan skriva om allt från mjölkpallar till föreningshistoria. Behöver du ”bollplank”, kontakta Ingrid Lavesson (0470-331 33), Kerstin Gustafsson (0470-333 37) eller Lars-Erik Englund (0709-17 94 17).

Manusstopp den 1 november 2014.

Välkommen med ditt bidrag.

Hembygdsföreningen

”Många stenar blir det…”

Den lustige uppfinnaren från Sundbyberg gör sig påmind när jag traskar runt i Väckelsångs skogar. Många stenar har människor genom århundraden hackat fram, lyft, flyttat och lagt på annat ställe. Jag tänker inte bara på odlingsröset i Ekeryd, som pekats ut som kanske Sveriges största, utan på alla dessa stenar som lagts upp i små som stora odlingsrösen, i gravrösen, i stenmurar, på stentippar och även på de rösen som stenkrossen omkring förrförra sekelskiftet tuggade i sig och omvandlade till väggrus.

Ett märkligt träd och en framsynt person

axel elmqvist.jpeg
Reportage, av Ivan Johansson, Björkeborgsgatan, Väckelsång, som varit infört i tidningen Kvällsstunden.

Detta träd, en gran växte i Väckelsång i Kronobergs län, närmare bestämt på Söftestorp Ugglegårds ägor på en utskift nära gränsen till Tingsås socken allt i Tingsryds Kommun. Där gjordes stora avverkningar under de kalla vintrarna på 1940-talet, allt med handkraft, utkörning med häst. Det var någon spjuver som liknade utskiftet vid finska Petsama, så det fick heta det i folkmun. Granen hade blivit avbruten vid 2 ½ meters höjd och då hade det slagit ut 7 st stammar som växte upp till olika storlekar.

Tryck "läs mer" nedan för hela reportaget

Gravfältet vid hembygdsgården

Som de flesta sockenbor känner till ligger det ett delvis bevarat hedniskt gravfält mellan hembygdsgården och kyrkogården i Väckelsång. Notiser ur arkiv och litteratur ger oss kunskap om den plundring och ödeläggelse delar av gravfältet utsatts för under de drygt senaste hundrafemtio åren. Med kännedom om hur hedniska gravfält brukade anläggas ges möjlighet att spekulera i hur stort gravfältet var när det var som störst, liksom vad det eventuellt representerade. Det finns också utrymme för att diskutera under hur lång tid som gravfältet användes.

Skydd och vård av våra källor

I lördags, den 31 mars, deltog Arne Eriksson och undertecknad i Källakademins seminarium ”Skydd och vård av våra källor”. Seminariet hölls i Lekaryds sockengård med ett 40-tal deltagare. Vi var inbjudna med anledning av förra årets genomförda inventering av källor i Väckelsångs socken. Den nya inventeringen genomfördes dels därför att Källakademin ville få en uppfattning om hur källorna klarade stormarna Gudrun och Per, inklusive det omfattande upparbetningsarbetet, markberedning och återplantering, dels med anledning av att Källakademin planerar ge ut en bok om källor i Småland.

Hur gick det till?

Torpare har funnits sedan medeltiden. De växte kraftigt i antal efter en nedgång i samband med missväxtsåren i slutet av 1600-talet. Vid mitten av 1800-talet, i samband med nya missväxtsår, emigration, industrialisering och inflyttning till städerna började antalet torpare sjunka för att i början av 1900-talet praktiskt taget helt försvinna. En stor del av torparna arrenderade sina torp av markägaren och betalade arrende i form av dagsverken på huvudgården.

Okända vattenkällor?

I samband med den inventering och kartläggning av forn- och kulturminnen som jag håller på med på lediga stunder har jag bland annat påträffat två vattenkällor utöver de som är kända genom Länsstyrelsens källregister. Den källa, som jag i brist på korrekt namn tills vidare kallar Täppankällan ligger…

Källinventeringen avslutad

Under våren genomförde Väckelsångs hembygdsförening, genom Lars-Erik Englund och Arne Eriksson, en fältkontroll av källor som är upptagna i Länsstyrelsens källregister. I tidskriften ”I Värend och Sunnerbo” (nr 2, 2010) uppmanade Hembygdsförbundets ordförande, Kjell Gustafsson, länets hembygdsföreningar att göra om den inventering som gjordes för ca 20 år sedan. Syftet var att få grepp om hur många källor som eventuellt kom till skada under och efter stormarna Gudrun och Per. lvakällan Boaryd_0.jpg Älvakällan i Boaryd. Foto: Lars-Erik Englund.

ARLAKOSSAN

Arlakossan har sedan den avtäcktes 25 augusti 2001 blivit en populär symbol för Väckelsång. MC-kossan, sedermera Arlakossan, tillverkades en gång i tiden i fabriken Lek i Trä i Väckelsång. För att uppmärksamma symbolens ursprung och koppling till Väckelsång fick Ivan Johansson den strålande idén att skapa en kossa som kunde ställas ut vid väg 27. Kon tillverkades sedan av Karl-Gustav Axelsson och Lars-Erik Axelsson.

Axel Ekman

”AXEL EKMAN”
Ja, så kallas träskulpturen som står stadigt på post utanför Björkeborg. Namnet kommer från upphovsmannen Karl-Gustav Axelsson (Axel) och trämaterialet (Ek-man). Träskulpturen Axel Ekman är en imponerande uppvisning i vad man kan åstadkomma med trä och har med åren blivit något av en beskyddare av Björkeborg.
Axel Ekman1.jpg

Väckelsångs gamla kyrka

Hur kommer det sig att Väckelsångs gamla kyrka uppfördes, och begravningsplats anlades, i ett område som ligger så lågt i förhållande till omgivande terräng att nygrävda gravar fylldes med vatten? Varför inte på byns högsta punkt och/eller i byns mitt, som brukligt var i andra socknar?

Vattenkällor i Väckelsång

Hembygdsföreningen håller för närvarande på att inventera källorna i socknen. I Länsstyrelsens källregister har 14 källor antecknats enligt följande: Fastighet/Namn Väckelsång, Skullagård 16:11 /Skullakällan Östad 1:9, Bondegård /Dahla källa Lidhems säteri, Line 7:1 /Hanahögskällan Fiskestad 2:4, Makagård /? Björkeryds by [?] /? Lidhems säteri, Line 7:1 /Holken på Bonnaberget Väckelsång 9:19, Södregården [?] /Quistakällan Väckelsång 7:7 /Bengtsgårdskällan Line 7:1 /? Botahult 4:1 /? Boaryd 1:13 /Älvakällan Möckleryd 3:5 /Älvakällan Östad 9:3, Smedsgård /Bomans källa Fiskestad 1:9, Krokagård /Petter-Ahlakällan Det är lite oklart var några av dessa källor ligger (de med [?] efter fastighetsnamnet). Som framgår av ovanstående tabell så känner jag inte namnen på fyra av källorna. Tabellen är heller inte komplett. En källa, Getakällan i Möckleryd, omtalas i äldre litteratur. Det finns troligen flera. Dessa källor har inte något ekonomiskt intresse längre men de har ett kultur- och lokalhistoriskt intresse, som det är värt att ta vara på. Jag skulle behöva få hjälp med att reda ut frågetecknen ovan? Du som känner till flera källor än de ovan nämnda hör av dig till Lars-Erik Englund, Dackegatan 16, tel 0470-331 60, 0709-17 94 17.

Centrumhuset

Så här såg det ut innan huset byggdes.
centrumhus1web.jpg

Centrumhuset i Väckelsång byggdes och invigdes 1965
Postkontoret flyttade in i novemver 1965 och Sparbanken i januari 1966
centrumhus2web.jpg

centrumhus3web.jpg

Gamla fina hus i Väckelsång


Bertil Blomkvists hus som stod där servicehuset nu står.
Lustigt att man behöver riva hus i Väckelsång,som inte är trångt.

Inskickad av Åke Sandberg

Bottensatsning ger toppanläggning vid Sandgårdslandet!

Sandgårdslandet2komprimerad.jpg
"Åke Karlsson,Åke Mac Persson och Bernt Johansson sandar inför badsäsongen."

Inför sitt stundande årsmöte kan Fiskestad Byalag blicka tillbaka på ett aktivt verksamhetsår med stora förbättringar vid dess pärla, Sandgårdslandet. Läs mer - tryck på rubriken

Väckelsångs bilder jag hittade på nätet

Gunnar Bäckström Nässjö har lagt upp bilder från Väckelsång nya och gamla.
Klicka här för att se mera.

Veckeln

Av Lars-Erik Englund

Webbredaktören och jag var ute och letade efter sjön Veckeln häromdagen igen. Vi tror oss veta, i grova drag, var den låg någonstans. Våra efterforskningar började med Väcklingeö som vi ansåg borde ha legat i Veckeln. På ekonomiska kartan från 1949 anges ytterligare två ö-namn, båda belägna mellan södra delen av Väckelsångs samhälle och Åsnen: Bokön och Lingön. Ni som brukar cykla ner till badplatsen vid Ursötorp passerar båda ”öarna” längs er färd. Vår nu utvidgade hypotes säger att de tre öarna bör ha legat i Veckeln.

MC-kossan, sedemera ARLA-kossan, VÄCKELSÅNG

MC-KOSSAN SEDERMERA ARLAKOSSAN, VÄCKELSÅNG

Mjölkcentralen hade flera olika symboler som skyddsmärke, t.ex. flickan och kon, men i mitten av 1940-talet fick Mjölkcentralens dåvarande reklamman Karl Thunberg idén att renodla varumärket till en träkossa. Uppdraget att utforma den gick till en reklamtecknare som hette Sten Calding, det var efter hans riktlinjer som Väckelsång kom in i bilden. En mjölkbedömmare vid namn Tage Axelsson blev kontaktman mellan Mjölkcentralen och fabriken Lek i Trä i Väckelsång som hade startats av tre bröder, vilken den ene var Erik Bojs, känd radioröst i Kalmar samt en otrolig snabbtecknare. Där tillverkades kossan i serier om 5000 åt gången, den kunde köpas för tre kronor på mejerierna, men idag betingar kossan ett pris på 400-500 kronor på auktioner.

Gamla flygfoton över Väckelsång och övriga Sverige

Av:Ulf Olofsson Kolla in alla gamla flygfoton över Väckelsång, klicka på följande länk http://flygfotohistoria.mine.nu/serier/1831 Vill ni se hela denna site där det finns massor av bilder från hela Sverige, klicka på denna länk. http://flygfotohistoria.mine.nu. Har ni information/någon rolig historia om någon av bilderna, skriv en kommentar om detta.

Sveriges drottning i trafikolycka i Väckelsång.

Som reporter för Väckelsång.se skall jag intervjua några personer som var vittne till olyckan, Olyckan som inträffade den 5 oktober i den branta backen vid Norragård,Isac Ringius 6 år sonson till ägaren på Norragård såg hur drottningens vagn sjönk ned i en grop, hästarna ryckte till och den främre axeln gick av. Drängen Oskar säger att vagnen skall repareras på gården. Eftersom MIGsvetsen inte är uppfunnen skall axeln smidas ihop på gårdens smedja.

Vem vet något om Väcklingeö?

Av Lars-Erik Englund

Webbredaktören och jag var på Väcklingeö och strosade några timmar igår. Jag hade fått för mig att man skulle kunna se gamla strandlinjer efter den numera helt försvunna sjön Väckeln. Vi letade också grunder tillhöriga de tre hemman som tidigare funnits på ön. Gårdarna efter Norra Väcklingeö (2 st) och Södra Väcklingeö (1 st) är markerade på Generalstabskartan från 1880 men de saknas på 1949 års ekonomiska karta, dvs bebyggelsen måste ha ödelagts någon gång mellan dessa årtal.

Ortnamnet Väckelsång

Lars-Erik Englund

En rad ortnamnsforskare har försökt tyda och förklara socken- och byanamnet Väckelsång. Man har tolkat namnet i två delar, förled och efterled utifrån stavningen i medeltida dokument. Flest förespråkare har följande tolkning. Vekul (eller vekil) betyder ’den vikna’ i betydelsen krokig. Ång betyder ’något som är trångt’. Lägger man samman förled och efterled får man ’det trånga stället vid den krokiga sjön’.

I socknen finns också namnen Väcklingeö och Väcklingevik. Enligt en tolkning är väcklingar ’de som bor vid sjön Veckeln’. Var denna förmodade sjö låg någonstans råder det delade meningar om men sannolikt ska man söka den väster om kyrkbyn. Hemmanet Väcklingeö, som omtalas i en skriftlig källa från 1540, ger en fingervisning om var den kan ha legat. Troligen försvann sjön till stora delar långt innan sjösänkningar och utdikningar inleddes omkring år 1850. Enligt häradskartan från 1663 fanns det ingen sjö runt Vecklingeö vid den tiden, men de stora myrarna i närområde kan ha varit vikar av sjön. Öjasjön och kanske även Agnasjön och Gölen kan tidigare ha ingått i en större sjö. Om detta antagande stämmer kan sjön Veckeln ha varit ungefär lika stor som Fiskestadsjön är idag.

 

Referenser

F. Jönsson, 1988. Ortnamn i Kronobergs län.

S. Strandberg, 1978. By-och sockennamnet Väckelsång. I Väckelsång – kyrkan och bygden.

Högsta punkt på Väcklinge ö 20090826

högsta punkten på Väcklinge ö 20090826-1.jpg

Spår av byggnader på Väcklinge ö

väcklinge ö_0009-1.jpg

SANDGÅRDSLANDET

sandgÃ¥rdslandet_Panorama3.jpg I min barndom, på 30-40—talet, innan duschar och badkarens tid, var sjöarna på somrarna en naturlig plats att förena nytta med nöje, där kunde man bada och hålla sig ren. I Fiskestad var Sandgårdslandet den närmaste platsen vid sjön. Dar var ett par fiskebodar de kallades nätlador, och några båtplatser. Det var här byns folk kom efter avslutat arbete med betgallring, höskörd o.s.v för att rengöra och svalka av sig samt att träffas och prata.

Prenumerera på innehåll