Skip to Content

Målningen återupptas på Björkeborg

Målningen återupptas på Björkeborg.
Det är dags för den sista etappen av fasadmålning på Björkeborg.
Hugade medlemmar och andra intresserade är välkomna att deltaga.
I år får vi vara max 50 personer. Jag tror vi klarar den gränsen.


Ni är välkomna lördagar kl 10.00 vecka 20 - 24

Sören Johansson

En kväll på stan

Jag vet att det är Coronatider men när krögaren är tvungen att anordna pumptömning så ställer jag förstås upp och gör en insats. Det blir en annorlunda kväll och Coronaepidemin gör sig ofrånkomligen påmind.

Vi lever i märkliga tider. Mycket märkliga tider. Kurvor ska plattas till, avstånd ska hållas och riktlinjer ska följas. Coronaepidemin välter onekligen tillvaron över ända. Ingen undkommer. Invanda rutiner kasseras. Livet kringskärs av oro och restriktioner. Och precis när man börjat vänja sig vid de nya rutinerna så blir man överrumplad igen. Jag står och väntar på bussen till Växjö. När den dyker upp så öppnas inte bakdörrarna utan framdörren, precis som på den gamla goda tiden. ”Varför ska vi plötsligt gå in där fram?”, frågar jag. ”Jag
vill se era biljetter”, fräser den nitiske chauffören, som tydligen iscensatt en improviserad biljettkontroll. Nåväl, alla passerar utan anmärkning och bussen rullar vidare mot staden.

En person i syrgasmask har observerats på en av stadsbussarna. En kompis visar mig ett foto. Ska man skratta eller gråta? Det måste väl vara ett dåligt skämt? Eller är personen verklig så sjuk? Men då sitter man väl inte ombord på en stadsbuss? Frågorna är många. Jag går förbi den konkursade MQ-butiken, där man organiserat en prydlig kö utanför entrén. Jag träffar på en artist på en uteservering. Han är för närvarande förhindrad att utöva sitt yrke och åker istället och hälsar på vänner runt om i landet. Synnerligen sympatiskt men förstås helt emot alla riktlinjer. Från Campusområdet nås jag av ryktet om ett alltjämt spirande nöjesliv.
Studentpubarna är stängda men privatfesterna är på vissa håll desto livligare, hoppingivande eller vansinnigt?



En krögare hör av sig. Antalet gäster har mer än halverats och ölen i baren börjar bli för gamla. ”Vi måste göra en pumptömning”, säger han. Självklart vill jag göra en insats. När mörkret har börjat lägra sig samlas vi i ett litet men törstigt sällskap i restaurangen. Öl efter öl avverkas liksom en skvätt gin och rom. Vi stänger ute den hårda världen och ställer till med en liten dryckesorgie ty vad gör man inte för att skingra bekymmer och orostankar? En aning rund om fötterna lämnar jag restaurangen sent på kvällen. Det blåser nordliga vindar genom stadens ödsliga centrum. Jag bestämmer mig för att glida in på någon av de öppna pubarna.
Här håller entusiasterna till. Livet fortgår trots allt bland borden och vid bardiskarna. Ett ljus i mörkret?

Nu börjar det bli sent. Jag lämnar krogen och vandrar hemåt. En äldre man ropar upprört efter mig. ”Vad springer du ute efter? Håll dig inne! Har du inte hört talas om Corona?” Det rimliga borde förstås vara att replikera genom att fråga vad han själv gör på Växjös gator mitt i natten, men jag bestämmer mig för att försöka spela smart och citerar en läkare som jag känner: ”Är man konstant rädd för döden så är man i praktiken redan död”. Citatet uppskattas inte. Mannen blänger ilsket och ropar i vredesmod: ”Så du hotar mig? Jag vet vem du är. Jag ska tala med ordningsmakten”. Så nu sitter jag hemma och väntar.

DAVID FÄRDIGH

Välkomna till lilla Kvarnamåla på söndag

Hej allihopa,

Kom gärna till lilla Kvarnamåla på söndag kl. 14 för då är det tipspromenad igen.

Bra frågor, en fin runda, gratis lotter och 3 vinster.

Välkomna.

Med tanke på Coronatiderna - vänligen ha jämna pengar eller ännu hellre: Swisha!

 

Kända och ökända kris-kändisar

En av Coronakrisens konsekvenser är att statsepidemilogen Anders Tegnell blivit rikskändis.
På gott och ont hamnar han därmed i samma sällskap som andra kris-kändisar, exempelvis Bengt Dennis, Lottie Knutson och Hans Holmér. Personer förknippade med olika trauman.

”När Anders Tegnell talar så lyssnar folket”. Så lyder det senaste djungelordspråket i Sverige. Det senaste halvåret har det inte funnits en nyhetssändning där inte den något rufsige men lugne statsepidemilogen framträtt med rekommendationer, analyser och prognoser. I vissa kretsar har han rent av blivit folkkär. En trygg röst i ett skenande kaos, eller som en fyrbåk i mörka vatten. Fast de flesta av oss kommer nog ändå dra en lättnadens suck när Anders en dag försvinner från tv-skärmen och livet förhoppningsvis återgår till mer normala rutiner. Men namnet glömmer vi aldrig.



Det finns ett flertal svenskar som genom nutidshistorien kommit att bli förknippade med kriser ock katastrofer av allehanda slag. När den sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Gåsfjärden i Karlskrona skärgård 1981 och skakade om hela världspolitiken så blev den svenska kommendörkaptenen Karl Andersson rikskändis. Han var den första svensken som gick ombord på ubåten och som höll dialogen med de sovjetiska befälen. Många såg honom som en hjälte. När Karl efteråt med övertygelse hävdade att grundstötningen faktiskt berott på
felnavigering och inte spionage så var det dock många som istället vände honom ryggen och kallade honom förrädare. Berömdhet kan kantra åt olika håll.

Den svenska ekonomiska krisen 1992 är det många som minns med obehagliga rysningar.
Hela Sverige tyckte plötsligt svaja och stå inför avgrunden. Den som kanske allra mest blivit förknippad med krisen är dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis. Jag glömmer aldrig hans ödesmättade presskonferenser då han till synes tappert försvarade den fasta svenska kronkursen mot valutaspekulationerna. ”The sky is the limit”, proklamerade Bengt Dennis och höjde marginalräntan till 500 procent. Ett historiskt misstag är de flesta överens om idag.
Och inte hjälpte det heller. Till slut flöt den svenska kronan fritt.



I samband med Tsunami-katastrofen i Sydostasien julhelgen 2004 fick Sverige en ny hjälte. Medan den svenska regeringen länge förblev passiv och fullständigt handlingsförlamad framträdde Fritidsresors kommunikationschef Lottie Knutson som en tydlig, engagerad och handlingskraftig krishanterare. Hon blev lugnet i stormen. I nyhetssändningarna överglänste hon regeringsföreträdarna, som i vissa fall inte ens tycktes vara säkra på vilka de ringt eller om de överhuvudtaget befunnit sig i Rosenbad under de värsta krisdygnen.

Att bli berömd i ett krisläge kan både innebära hyllningar och totalsågningar. Någon som upplevde båda situationerna var Hans Holmér. 1986 var han länspolismästare i Stockholm.
När Olof Palme sköts på öppen gata den 28 februari befann sig Hans Holmér i Dalarna för att åka Vasaloppet, men resolut återvände han till huvudstaden där han omgående utsåg sig själv till spaningsledare. På dagliga omsvärmade presskonferenser framträdde Hans Holmér med pondus, talade om ”ljuset i tunneln” och viftade med en Smith & Wesson 357 (det vill säga samma märke som mordvapnet). Av Rapport utsågs Hans Holmér till ”Årets svensk”. Sen gick det brant neråt. Hans Holmér blev besatt av PKK-spåret och ville göra massgripanden av kurder. Åklagaren protesterade, Holmér ansågs som oduglig som mordutredare och tvingades avgå. Han blev ökänd.

DAVID FÄRDIGH

Annorlunda tipsrunda

TIPSRUNDA

Nu är det dags för vår annorlunda tipsrunda.
Varje runda hänger uppe från lördag klockan 10 till fredag klockan 12.
Under 4 veckor finns chans att gå 4 tipsrundor.
Start sker utanför klubbrummet, Björkeborg.
Tipslappar finns i den gröna lådan.


Tipsrundan kostar 25 kronor.
Swisha VIK på 123 607 16 90. Märk:”tipsrunda”.
Vid målgång lämnar du ifylld tipslapp i den vita brevlådan.

En gång i veckan koras en lycklig vinnare som kan hämta ut sin lottvinst på Ica nära i Väckelsång.

Stötta Väckelsångs IK

Stötta Väckelsångs IK

 

Beställ dina förbrukningsvaror av oss, självklart bär vi hem det

till dörren du vill. Bekvämt och smidigt för dig! Har du

möjlighet att själv hämta sker utlämning i klubbrummet

(Björkeborg) 14/4 och 21/4 kl.18-19

      

Just nu säljer vi Tvättmästarns Svensktillverkade och Svanenmärkta produkter. Fullständigt sortimnet hittar du på www.tvättmästarn.se 

Toapapper, 12 rullar á 87 meter, totalt över 1 km papper. Lite högre pris/rulle men lägre pris/meter. Pris: 195kr  

Hushållspapper, 6 rullar á 80 meter, 2-lagspapper, våtstarkt & hållbart papper med väldigt lågt meterpris. Pris: 195kr  

Tvättmedel, välj mellan Kulör-, Vit- eller Allergitvätt, 4kg lågdoserande tvättmedel som räcker upp till 125 tvättar. Levereras i smidig plasthink, billigt per tvätt och givetvis är Allergitvätten rekommenderad av Astma & Allergiförbundet. Pris: 195kr  

 

Beställer gör du med ett sms till Tommy på 070-620 84 48, eller med ett mail till tommykarlsson6601@gmail.com, tack på förhand!  



 

Inställd på vårdopp

INSTÄLLT, INSTÄLLT, INSTÄLLT och INSTÄLLT. Så har rapporteringen låtit de senaste veckorna. Ingen tycks undkomma Coronaviruset. Men lagom till påskhelgen ämnar jag trotsa trenden med inställda evenemang. Jag är nämligen helt inställd på att genomföra mitt årliga vårdopp.

Det är torsdag den 2 april när jag skriver dessa rader. Vad som hänt sedan dess vet jag inte och vågar inte ens föreställa mig. Utvecklingen går nu i en hisnande takt. Coronaviruset fortsätter sin framfart och sprider oro över hela samhället. Domedagsprofetiorna står som spön i backen. Dessutom förekommer bisarra inslag. På en kompis arbetsplats kallar chefen till stormöte för att informera om att de INTE ska ha möten. Världen vänds upp och ner.
Bussarna öppnar enbart bakdörrarna. Och framför allt, människor dör. Oavsett vad konsekvenserna av Coronaviruset blir i slutändan så bör vi nog beakta att varken livet i sig eller det vi kallar normal samhällsordning inte kan tas för givet. Det vi kände oss säkra på tidigare är inte längre lika självklart.

Människor reagerar väldigt olika i en krissituation. Några avfärdar larmrapporterna medan andra tycks ta till sig dem onödigt mycket, ibland blir oron över den egna hälsan i sig en hälsofara. En kompis bekant drabbas plötsligt av panik och far runt som en vettvilling bland Växjös butiker för att hamstra livsmedel och toalettpapper. Ingen vet ju. Snart upphör alla transporter, affärerna bommar igen och befolkningen lämnas åt sitt öde. ”Det här kan ta flera år”, säger mannen och jäktar skyndsamt vidare. Senare på dagen förs han till lasarettet på grund av hjärtbesvär.

”Hur är det?”, frågar jag till damen i den halvdunkla trapphallen. Hon bär fem stora plastkassar med varor. ”DET ÄR BRA”, svarar hon halvskrikande och backar flera steg. Jag anar rädslan i hennes ögon. I ett kort ögonblick är jag på väg att hosta, men lyckas hålla tillbaka impulsen och fortsätter vidare uppåt i trappan.

”Inga hotell- och matgäster. Hotell och restauranger befinner sig i KRISLÄGE”, utropar nyhetsuppläsaren på morgonen. Men när jag tittar in på mitt favorithak på Söder är lokalen proppfull med ungdomar som vräker i sig pizza. Vad står på? ”De firar skollovet”, viskar en äldre man. ”De har stängt ner alla gymnasieskolor. Vi har fått gå hem”, förklarar en av ungdomarna. Jag kollar på nyhetsdisplayen och mycket riktigt, regeringen har beslutat att stänga gymnasieskolorna för att reducera folksamlingar och därmed minska risken för smittspridningen.
I nästa ögonblick ser jag mig omkring. Runt 20-30 pizzahungriga ungdomar trängs som sillar i en sardinburk och slafsar i sig pizzabitar huller om buller.
Nyhetsuppläsaren på tv-skärmen i lokalen upprepar budskapet, ”Regeringen stänger gymnasieskolorna för att minska folksamlingar”. Jag ser mig åter förvirrat runt omkring på den stora klungan av ungdomar.

Nåväl, låt oss se framåt och försöka ingjuta framtidshopp. Livet måste gå vidare. Nu stundar påskhelgen. På långfredagen är det dags för mitt traditionsenliga vårdopp i sjön Åsnen. Om det är i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer är väl tämligen oklart, men jag lovar, det är helt på min egen risk.
Nu vill jag önska er en GLAD PÅSK. Sköt om er. Vi kanske syns i vattnet!

DAVID FÄRDIGH

Radiohandlare med brett utbud

En av Kronobergs mest säregna och originella ”entreprenörer” har gått ur tiden. Aktuell för utmärkelsen ”Årets Företagare” blev han aldrig och såväl skattemyndigheter som polisen var måttligt förtjusta i JAJ:s diversehandel, men få människor har gett upphov till så många härligt mustiga anekdoter.

Officiellt var JAJ radio- och tv-handlare. Det var så det började någon gång på 50-talet men ganska snabbt började han komplettera sitt utbud. När jag gjorde mitt första besök i hans butik i Urshultstrakten i mitten av 90-talet så föreföll sortimentet mer eller mindre obegränsat.
Min syssling var huvudsakligen inriktad på att köpa sprit och cigaretter, en varugrupp som såldes till mycket billiga priser och sannolikt härstammade från en omfattande svarthandel.
Men förutom vodka och tobak så blev det även inköp av tvättsvampar, frukostflingor och en polisradio. JAJ:s butik var att likna vid en stormarknad, fast av en något mer dunkel sort. Och att gå in i butiken var dessutom fysiskt omöjligt. Varor av allehanda typer stod uppstaplade längs väggarna och lämnade bara plats för en smal mittgång som enbart JAJ kunde ta sig fram på. Vi kunder fick vackert vänta utanför medan han rotade inne i huset och kom ut med beställningarna.

JAJ var i många avseenden en klandervärd person. Han var exempelvis mycket ovillig att betala skatt. Kombination affärsrörelse och nolltaxering tilldrog sig Skatteverkets intresse.
Till sist inkrävdes han på 10 000 kronor. En summa som JAJ dök upp med inne på det lokala skattekontoret i form av 10 000 stycken enkronor, placerade i en stor plastpåse. För tjänstemannen på Skatteverket återstod inget annat än att kontrollräkna varenda enkrona, något som lär ha gett upphov till ett smärre nervsammanbrott.

Inte heller brydde sig JHJ om att besiktiga sina bilar. De gånger han dök på besiktningarna hade han en viss tendens att bagatellisera felen. När vindrutetorkarna pajat så hade han fiffigt nog trätt ett snöre runt torkarna och dragit det vidare in till förarplatsen, så att när det regnade drog JHJ i snöret och vindrutetorkarna rörde sig. En annan gång hade det blivit en felkoppling med blinkljusen så att när man skulle blinka åt höger så blinkade det i själva verket åt vänster.
”Huvudsaken är att föraren känner till det”, påpekade JAJ.

Säga vad man vill om JAJ men kundservice var det inget fel på. När ett tyskt sommarstugepar som köpt en begagnad tv-apparat av honom kom tillbaka och skamset berättade att de upptäckt att deras hus saknade elektricitet så löste JAJ problemet direkt. Han åkte och tjuvkopplade el från grannfastigheten.

Mitt mest minnesvärda besök hos JAJ var en sommar när han trillat ner i trappan, skadat nacken och därför fått en stödkrage. Fast det här var en varm sommar och det kliade under stödkragen. En assistent till JAJ hällde vatten från en flaska för att lindra plågan. ”Dessvärre förväxlade han vattenflaskan och sockerdrickan”, berättade JAJ. Kliandet blev då så helvetiskt outhärdlig att de tvingades ta bort stödkragen. ”Fast sen monterade vi dit den igen, förklarade JAJ sorglöst. När jag tittade närmare såg jag att stödkragen nu satt helt snett. Men så är det i
livet. Även det sneda, skeva och okonventionella är värt att hylla. Så tack för allt JAJ!

DAVID FÄRDIGH

Prenumerera på innehåll